SCHINZII NATUR
Naturvårdsprojekt i norra Halland
OBS: Hemsidan är under uppbyggnad (kan ta ett tag nu när det är fältsäsong)
Naturvårdsbränning Långasand, Falkenberg (Krister Hall tänder på!)
Stears mosse
Restaurering av ett rikkärr på västra Väröhalvön, Varberg
Området består idag av två hagar. Den stora är i princip färdigrestaurerad. En hel del jobb återstår på den andra. Förhandlingar med Vattenfall pågår med att lägga till ytterligare mark inom projektet.
Läs mer under Aktuellt
Galtabäck
Anläggande av en ny våtmark med häckningsöar för vadare och tärnor.
Dammen blev klar under försommaren. Fåglarna han reagera redan innan vi var klara. Under tiden som vi planade ut vallarna runt dammen la 3 par skärfläckor och ett par strandskata sina bon ute på öarna. Sen fick vi en extremt torr sommar så dammen blev snustorr. Då passade vi på att ta ner ta ner all vass i en obetad hage intill. Finfördelade den och spred ut den på dammbottnen med en gödselspridare. Nu har vi ett bra näringssubstrat till våren så vi får igång produktionen av smådjur/mat till vadarfåglarna
Läs mer under Aktuellt 2
Björs våtmark
Januari 2013 anlades ett lekvatten för strandpaddor på Ringhals udde, Varberg
Dammen färdigställdes under våren. Vattennivån har dock hållits låg att en bindande grässvål hinner etablera sig även i kanterna. I höst kommer proppen sättas i så att dammen vattenfylls.
Läs mer under Aktuellt
Svartemosse
Restaurering av en gammal torvmosse vid Vallda kyrka, Onsala
Ett stort projekt med flera moment som är rejäla att bita i. Själva mossen är under kraftig igenväxning vilket ska försöka hejdas. Beteshagarna var helt igenväxta. Samfälligheten som driver projektet vill försöka återskapa landskapet så gott det går till hur det såg ut en gång i tiden. Hagarna runt mossen är nu avverkade och betesdjur har börjat jobba på att återställa dom till sitt forna skick.
Läs mer under Aktuellt 2
Länkar till genomförda projekt
Avslutade projekt. Om ni besöker något av lokalerna, rapportera gärna in era observationer på Artportalen så att vi kan följa utvecklingen och utvärdera för framtida projekt.
- (Hovgårdsdammarna, Båtafjorden)
- (Börs gård, Veddige)
- (Vrångatorpet, Veddige)
- (Båtafjorden, Värö)
- (Klosterfjorden, Åskloster)
Projekt på gång 2013
Projekt i olika stadium men där spaden ännu inte satts i jorden. På planeringsstadiet, under handläggning eller godkänt men inte påbörjat.
- Galtabäck: Våtmark. Projekt godkänt. Anläggs mars/april 2013
- Sik: Tre våtmarker i samband med bildande av naturreservat. Samtal med markägare pågår.
- Getterön: Restaurering av betesmark och två dammar. Ansökan under behandling.
- Dragkilen, Onsala: Våtmark. Projektering pågår.
- Svartemosse, Onsala: Betesmark och våtmark. Projekt pågår.
- Stears mosse. Projekt pågår.
- Björs våtmark. Snart avslutat.
- Skuttran i Veddige: Vattenvårdande åtgärder projekteras i åns avrinnings-område. Drivs av Viskans Vattenråd och Naturcentrum AB
- Predatorkontroll för att skydda häckande fåglar på strandängar. Drivs av Naturvård på Länsstyrelsen
Sydlig kärrsnäppa
En egen sida om den sydliga kärrsnäppan och den forskning vi bedrivit runt arten
Länkar till mina fotosidor uppdelade i artgrupper
Kommer ta ett tag innan jag är klar med den här biten. Uppdaterad 2013-03-05.
Trollsländorna är insektsvärldens rovdjur. Det stadiet vi oftast ser, i luften svepandes fram och tillbaka i ett skogsbryn eller över en vattensamling, är bara de sista veckorna eller månaderna av dess liv. Beroende på art har den dessförinnan levt ett till flera år under vattnet i ett larvstadie. Det finns ca 70 arter anträffade i Sverige. Länk till en bra blogg om trollsländor, mest i Skåne men mycket bra info. Epitheca
Det finns ca 40 olika arter humlor i Sverige uppdelade i sociala humlor, som byggar egna bon och lever i små kolonier, och snylthumlor, som parasiterar på de sociala humlorna. Hos varje art varierar sedan utseendet beroende på om det är en drottning, hane eller arbetare. Så man har lite att göra innan man får kläm på vad som surrar ute i rabbaten.
vildbin har man nyligen upptäkt är mycket bättre pollinerare än tambin. Fast egentligen är det inte vildbina som är duktigare utan blommorna som har lättare för att ta emot pollen från vildbin. 2/3-delar av allt vi äter idag kommer från pollinerade växter, frön, nötter och frukter. M a o gör dessa flitiga insekter oss människor en ovärderlig nytta, så kallad ekosystemtjänst, som vi borde vara mer rädda om än vad vi är idag. Mer info.